Tidiga segelteorier. |
||
|
Bakgrund. När vi började att bygga Sigrid Storråda diskuterade vi hur hon skulle seglas/riggas. Vi hade sett hur andra liknande skepp seglades/riggades. En riggkommitte tillsattes av styrelsen som började titta på detta. Vi började med att diskutera masthöjden. Vi utgick från att masten skulle kunna fällas inom skeppet. Då kan inte masten varit mer än 10-11 meter. Med en masthöjd på c:a elva meter
ändras radikalt seglets utformning mot det traditionella.
Så här resonerade vi: Med vår masthöjd måste vi ha en lång rå för att få yta på seglet. Lutade man rån och skar in seglets underkant passade skotlinorna in i knaparna i aktern via brytpunkter fastsatta i hålen i knäna vid respektive knap. Vi utgick också från att skeppen verkligen kunde kryssa. Nu visade det sig att om man endast lutade rån kring sin mitt så kom tryckcentrum för långt akterut. Skeppet blev alldeles för lovgirigt. Alltså förser man rån antingen med en rörlig topplänta, eller två fall så man kan få fram råns mitt en bit framför masten. Vi ville heller inte göra sådana ändringar på skeppet som inte fanns på skeppet från början. Utan allt som vi gjorde skulle passa in på befintligt skepp. Alltså inte sätta dit extra knapar eller ta upp hål i skrovet e.d. Det skulle också likna bilderna från bildstenarna så mycket som möjligt. Bildstenarna visar oftast att seglet var lågt och brett och inte smalt och högt. |
||
![]() |
Skeppet som man ser det i vila vid kaj.
Liknar avbildning på bildstenar? |
|
Varför "snedsegling"Vikingarnas första kontakt med segel tror jag var när de kom ner till Medelhavet och såg de Latinriggade båtarna. Innan dess rodde man. I så fall borde man kunna anta att vikingarnas rigg skulle kunna vara ett modifierat latinsegel.Jag vill därför hävda att vikingaskeppen inte var råseglare. När de skulle rigga skeppen satte de masten
mitt i skeppet. Det var nog ett misstag egentligen.
|
||
![]() |
Skeppet skotat för kryss. |
|